Den svenska skönhetsbranschen står inför ett paradoxalt och ohållbart regelverk som gör det nästintill omöjligt för oss att verka under rimliga förutsättningar. Ett tydligt exempel är den behandling som globalt sett är den mest populära inom estetiska behandlingar: estetisk botox. Behandlingen, specifikt framtagen och godkänd för att reducera rynkor och estetiska ålderstecken, är central för många skönhetsföretagares överlevnad.
Men på grund av ett förlegat synsätt och en bristande förståelse för branschen likställs denna behandling med sjukvård. Det innebär att vi inte får marknadsföra våra tjänster på ett rättvist sätt, även om vi inte hänvisar till behandlingens läkemedelsnamn, utan kommunicerar det som det är: en rynkreducerande behandling. Samtidigt beskattas vi som kommersiella företag genom moms, vilket ytterligare illustrerar den absurda gråzon vi befinner oss i.
Estetisk botox är inte sjukvård – det är estetik
En av de största missuppfattningarna kring estetisk botox är att den behandlas som om den vore ett sjukvårdsläkemedel, trots att den är specifikt framtagen och godkänd för estetiskt bruk. Den används inte för att behandla sjukdomstillstånd inom skönhetsbranschen utan för att reducera rynkor och ge kunden ett fräschare utseende – ett val som kunden själv gör utifrån egna preferenser och önskemål.
Trots detta beläggs vi med samma restriktioner som gäller för läkemedelsmarknadsföring inom sjukvården. Vi får inte ens informera om våra tjänster på ett sätt som kunderna enkelt kan förstå utan att riskera sanktioner. När vi uttrycker oss med beskrivningar som ”rynkreducerande behandling” borde det vara tillräckligt tydligt att vi inte bedriver vård utan erbjuder en estetisk tjänst.
Motsägelsefull momsbeläggning och regelverk
Problemen slutar dock inte där. Trots att estetisk botox inte ses som sjukvård när det gäller moms – vi beskattas som kommersiella aktörer – behandlas vi som vårdgivare i juridisk och marknadsföringsmässig mening. Detta innebär att vi fastnar i en dubbelreglering där vi ska leva upp till krav som gäller skattefinansierad vård, samtidigt som vi står utan dess resurser och förutsättningar.
Den här motsägelsen innebär att vi som småföretagare inte bara tvingas förhålla oss till orimligt strikta regler för vår kommunikation utan också får hantera de ekonomiska konsekvenserna av momsbeläggningen. För många mindre aktörer innebär detta en ekonomisk omöjlighet – och i slutändan hotas hela branschen av dessa inkonsekvenser.
Före- och efterbilder är en trygghet för kunden – inte vilseledande marknadsföring
En annan stor utmaning för vår bransch är regleringen kring före- och efterbilder. Läkemedelsverket och IVO anser att dessa är missvisande och vill förbjuda dem helt i vår kommunikation. Vi som arbetar i branschen anser tvärtom att före- och efterbilder är en av de viktigaste delarna för att ge kunden en tydlig förståelse av vad vi kan erbjuda.
Injektionsbehandlingar, som estetisk botox och fillers, är ett mycket delikat och precist hantverk. Resultaten är individuella och beror både på behandlarens kompetens och kundens unika förutsättningar. Att förbjuda oss att visa före- och efterbilder gör det svårt för kunderna att göra informerade val och jämföra behandlares arbete.
Dessa bilder är inte bara en del av kundens beslutsprocess – de är en garant för transparens. Genom att visa vårt arbete kan vi både förmedla realistiska förväntningar och tydliggöra vår kompetens. Det stärker förtroendet mellan kund och behandlare och minskar risken för missförstånd. Ett förbud mot detta vore ett steg bakåt för både branschen och kundernas trygghet.
Skönhetsbranschen är kommersiell – och det är kunderna som väljer
Kunder som söker sig till estetiska behandlingar gör det frivilligt och medvetet. Vi bedriver inte medicinsk sjukvård i den kontext vi arbetar. Vi är entreprenörer med medicinsk kompetens och ansvarstagande som möter en hög efterfrågan på våra tjänster och strävar efter att skapa trygga och professionella upplevelser för våra kunder.
Att marknadsföring skulle utgöra ett hot mot kundens säkerhet är en förlegad syn. Vi vill ge korrekt och tydlig information, där kunder förstår vad behandlingen innebär, vilka fördelar och eventuella risker som finns, samt vilka resultat de kan förvänta sig. Detta är inte bara en rättighet för kunderna utan också en självklarhet för alla seriösa aktörer inom branschen.
En lösning för branschen – och kunderna
Det är hög tid att regleringen av skönhetsbranschen görs om från grunden. Vi behöver:
1. En tydlig uppdelning mellan estetiska behandlingar och medicinsk vård: Behandlingar som estetisk botox ska inte underkastas regler utformade för sjukvård, eftersom de inte har samma syfte eller funktion.
2. Rimliga regler för kommunikation och marknadsföring: Att förbjuda information och bilder är inte en lösning – det är ett hinder för både branschen och kunderna. Ge oss möjligheten att kommunicera ansvarigt och tydligt.
3. Ett konsekvent skattesystem: Antingen betraktas vi som kommersiella aktörer och beskattas därefter, eller så ses vi som sjukvård och får samma förmåner och stöd som andra vårdgivare. Den dubbla bördan vi nu bär är ohållbar.
Ett upprop för rättvisa villkor
Skönhetsbranschen är en viktig del av Sveriges ekonomi, och bakom varje klinik finns människor som lagt sin själ i att skapa trygga, professionella verksamheter. Vi är inte emot reglering – vi vill ha regler som fungerar för oss och våra kunder.
Det är dags att lagstiftare och myndigheter ser oss för vad vi är: entreprenörer som möter en stark efterfrågan och som vill ge våra kunder högsta möjliga kvalitet. Vi behöver rättvisa förutsättningar, inte en gråzon som riskerar att kväva en hel bransch.